Cybersäkerhets-rapporten
En utbredd och ökad digitaliseringstakt i kombination med ett osäkert geopolitiskt läge både i Europa och resten av världen ställer höga krav på IT-funktionen. Med drygt 15 miljarder uppkopplade digitala enheter, en siffra som väntas fördubblas till 2030, är möjligheterna för hotaktörer oändliga.
I Nordlos cybersäkerhetsrapport berättar vi mer om vilka utmaningar detta innebär för svenska företag, hur säkerhetsmogna organisationer arbetar idag och vad som är viktigt att ha koll på framåt. Rapporten ger er även en guide på åtta steg till en säkrare verksamhet.
Med miljarder av uppkopplade enheter är möjligheterna för hackare oändliga och svenska verksamheter behöver arbeta smartare för att skydda sig och ha en plan för att hantera uppkomna incidenter.
Vad kostar en incident?
En accelererad digitalisering är förstås en konkurrensfaktor bland företag. Men när fokus låg på att digitalisera, effektivisera och utveckla innovationer, hamnade säkerheten under flera år i andra hand och kostnaden för säkerhetsinvesteringar prioriterades ner. Samtidigt har distansarbetet ökat rejält under de senaste åren, vilket gör medarbetarna till både mer attraktiva och enkla mål för hotaktörer.
Rapporten går igenom flera frågor kopplat till cybersäkerhet, bland annat:
- Arbetar kontinuerlig och förebyggande med utbildning och compliance.
- Genomför regelbundna penetrationstester och hotanalys.
- Samarbete med SOC för proaktiv hantering av säkerhetsrisker.
- Arbeta proaktivt med processer för att minska risker, hantera eventuella attacker och ställa om inför nya utmaningar.
Så jobbar säkerhetsmogna företag
Som ett av de mest digitaliserade länderna inom EU har Sverige historiskt sett prioriterat innovation och transformation framför säkerhetsfrågor. Under 2022 såg vi för första gången en förändring där svenska verksamheter i högre grad valde att satsa på cybersäkerhet i sina IT-strategiska investeringar.
Kompromissen mellan säkerhet och innovation är idag mindre, då frågan får allt större uppmärksamhet i både ledningsgrupper och i media. Detta pekar på ett sunt uppvaknande och att många svenska företag och organisationer nu börjar förstå allvaret med de risker som eftersatt cybersäkerhet innebär.
Kännetecken för säkerhetsmogna
företag och organisationer är:
- Arbetar kontinuerlig och förebyggande med utbildning och compliance.
- Genomför regelbundna penetrationstester och hotanalys.
- Samarbete med SOC för proaktiv hantering av säkerhetsrisker.
- Arbeta proaktivt med processer för att minska risker, hantera eventuella attacker och ställa om inför nya utmaningar.
Att satsa på att reducera risk kostar pengar, men cybersäkerhetens ROI är stark i jämförelse.
NIS2 dominerar säkerhetsåret
Företagen kommer prioritera cybersäkerheten allt högre framöver. Detta beror dels på Sveriges medlemskap i NATO och allt fler inrapporterade cyberattacker mot stora organisationer i Sverige, dels på de skärpta regulatoriska krav som träder i kraft under året som kommer.
NIS är ett EU-direktiv som trädde i kraft för första gången 2018. Syftet var att etablera och upprätthålla en hög säkerhetsnivå bland samhällsviktiga aktörer inom EU. Sedan dess har hotbilden förändrats och kraven på cybersäkerhet ökat. Detta har resulterat i det uppdaterade EU-direktivet NIS2 som träder i kraft i oktober 2024. I rapporten går vi igenom de skärpta säkerhetskrav det uppdaterade direktivet innebär samt vilka organisationer som omfattas av regelverket.
Vad ska ni ha koll
på under 2024?
AI-teknologier används inte bara för goda syften, utan används även av hotaktörer för att automatisera och effektivisera cyberattacker. Därför är det viktigt att integrera AI även i era cybersäkerhetsstrategier.
AI-teknik automatiserar våra flöden, upptäcker hot och samlar in data snabbare än oss människor. Men det krävs mänsklig handpåläggning för att sätta informationen i ett sammanhang. Att samarbeta med en cybersäkerhetspartner med en skicklig SOC skapar ett robust och uppdaterat skydd anpassat till en mer utmanande hotbild.
Även Zero trust förblir en viktig del av företagens säkerhetsarbete. Att jobba enligt denna strategi innebär att ni antar en ”lita aldrig, verifiera alltid”-approach till er cybersäkerhet. Det vill säga att inget, varken människor, enheter eller IP-adresser, automatiskt kan anses pålitligt. Att arbeta aktivt och strategiskt med informationsklassificering, autentisering samt identitets- och behörighetshantering är grundstenar för att implementera Zero trust inom er verksamhet, och avgörande för att skapa en robust cybersäkerhet inför framtiden.
Avancerade algoritmer och maskininlärning kan snabbt bearbeta data för att automatisera och optimera processer som övervakning, detektion, respons och återhämtning.
Att integrera AI i sitt IT-skydd ger en helhetsbild av cyberläget och förslag på lämpliga åtgärder för högre medvetenhet och snabbare agerande vid hot.
Verktygen kan även lära sig av tidigare erfarenheter och anpassa sig till nya hot.
Ta del av hela rapporten
Den snabba digitaliseringen och ett osäkert geopolitiskt läge ställer höga krav på cybersäkerheten. Med miljarder uppkopplade enheter ökar hoten, och svenska företag måste vara beredda. I vår cybersäkerhetsrapport analyserar vi utmaningarna, hur säkerhetsmogna organisationer arbetar och konkreta tips för en säkrare verksamhet.
Ladda ner hela rapporten om Cybersäkerhet och få mer statistik, nulägesanalyser och framtidsspaningar.